Den politiska fången José Daniel Ferrer García, ledaren för den största motståndsorganisationen på Kuba, torteras och riskerar att dö medan Sverige tiger och samarbetar med kommunistregimen. Av Eva Belfrage.

Den politiska fången José Daniel Ferrer García, ledaren för den största motståndsorganisationen på Kuba torteras och riskerar att dö medan Sverige tiger och samarbetar med kommunistregimen.
Av Eva Belfrage
8 november 2019

De senast månaderna har förtrycket ökat på Kuba med en kraftigt försämrad ekonomi och bristsituation. Dagligen arresteras oliktänkande, jornalister, artister, människorättsaktivister och organiserade oppositionella. När ledaren för den största motståndsorganisationen på Kuba fängslas är det mycket illavarslande och reaktionerna internationellt har inte uteblivit, med undantag för EU och Sverige som endast värnar affärsintressen och goda kontakter med en av världens mest långlivade diktaturer, som har ett direkt farligt inflytande i regionen över kriminella regimer som  Venezuela och Nicaragua och deras affärer i olja, narkotika och mineraler.

José Daniel Ferrer, ledare för Kubas största motståndsrörelse UNPACU, fängslades den 1 oktober i sitt hem och högkvarter för organisationen, tillsammans med tre andra aktivister. Den 4 oktober då han ännu satt i förhörsfängelse, kunde hans familj besöka honom några korta minuter. Redan då kunde de konstatera att han misshandlades och tilläts inte få den medicin familjen hade med sig för hans dåliga mage (från tidigare fängelseår) och tandvärk (avbruten tand efter en brutal häktning en månad tidigare). Varken Ferrer eller de tre andra aktivisterna har anklagats för något och formell begäran om Habeas Corpus för alla fyra har avslagits.

Inga besök tilläts efter den 4 oktober och därefter var Ferrer och de tre aktivisterna försvunna. Han fanns inte i register i det fängelse de sade att han skulle befinna sig i. I över en månads tid fanns inga tecken på att Ferrer ens var vid liv, trots familjens upprepade försök att besöka honom och även öppna protester i centrala Santiago de Cuba, då hustrun och tre barn (ett nyfött) arresterades.

Amnesty International har protesterat, liksom många människorättsorganisationer. FN kräver hans frihet och anklagar Kubas regim för brott mot Mänskliga Rättigheter, flera regeringar har också öppet protesterat. Medan Sverige föredrar att hålla sig väl med kommunistregimen på Kuba och tiger eller gömmer sig bakom EU, som inte heller öppet har protesterat. 

För några dagar sedan fick familjen ett skriftligt meddelande från José Daniel där han larmar om sitt tillstånd och att han riskerar att dö:

”I hunger och törststrejk. Tusen tortyrer och våld. De har släpat mig, händer och fötter i kedjor, de har lämnat mig i solen – 15 dagar i kalsonger i en cell fylld av mygg och kallt på morgonen. Riskerar lunginflammation. Mitt liv är i allvarlig fara.”

Det var det första livstecknet på en månad men ingen garanti för att han levde. Efter alla interna och internationella protester tvingades till sist regimen visa att Ferrer var vid liv och familjen tilläts ett fem minuters besök i fängelset Aguadores, som hittills nekat att han befann sig där. Vad familjen fann var ett slocknat liv, en av tortyr och hungerstrejk nedbruten man. Det ska tilläggas att Ferrers hustru är läkare och alltså van att bedöma sjuktillstånd. Här deras rapport:

Pressmedelande från Kubas Patriotiska Union, UNPACU om den politiska fången José Daniel Ferrer García
7 november 2019

Idag på morgonen kunde José Daniel Ferrer Garcías hustru och tre minderåriga barn konstatera att ledaren för UNPACU långsamt håller på att avlivas. De fick träffa honom under fem minuter i sällskap av en fängelsevakt i Aguadores fängelset i Santiago de Cuba då han mycket snabbt kunde berätta vad som hänt honom. Besöket avslutades med att José Daniel slet av sig fångdräkten, som de tvingat honom att ha på sig, och familjen kunde då bevittna de spår av misshandel han hade över hela kroppen.

Familjen säger att José Daniel Ferrer har förlorat mer än hälften av sin kroppsvikt, han är böjd och han kunde knappt krama om dem så svag var han. Han har också i ganska hög grad förlorat syn och röst. Sammanfattningsvis liknade han en gammal, mycket sjuk man. Vad avser märkena på kroppen, säger de att delar av ansiktet är rispat, han har blåmärken på bröstet, på buken, på över- och underben och på ryggen. På ryggen såg de också brännmärken av friktion och märken från batongslag.

José Daniel berättade att han hade hungerstrejkat – och en del av tiden törststrejkat – under 25 dagar, som han började den 6 oktober, när han var i det Provinsiella Undersökningshäktet i Santiago de Cuba och anledningen var att de gav honom illaluktande vatten att dricka och att maten var i dåligt skick och orsakade akut magsurhet.

Han sa att i detta skick tog de honom till Aguadores- fängelset den 9 oktober och satte honom i straffcell. I detta fängelse slog de honom brutalt och tvingade honom att använda fångdräkt, som han omedelbart slet sönder i protest och sedan har de låtit honom vara halvnaken. Idag var den åttonde gången som de tvingat honom att bära fångdräkt mot sin vilja.

Han förklarade att i straffcellen där han hålls fången, placerade de en vanlig fånge som heter Israel Frómeta, som har en lång kriminell bakgrund och är aggressiv, och han slår honom varje gång han höjer sin röst i protest eller ber om sjukhjälp. Denne fånge har själv sagt att han har instruktioner från fängelseledningen som leds av Major Montoya att döda Ferrer. Denne kriminelle har en kniv i cellen, som godkänts av Montoya och hotar ständigt med att använda den mot honom. 

Han fortsatte att berätta att sedan han fängslades till idag har han bara fått sjukvård förra söndagen och en tablett mot surhet på eftermiddagen igår, att trots hans dåliga hälsotillstånd är tortyren systematisk. De slår honom med jämna mellanrum, de låter honom vara halvnaken i en kall och fuktig cell, de kedjar händer och fötter och släpar honom så att han får brännsår av friktionen. Dagligen förolämpar de och misshandlar honom verbalt och säger hela tiden att han inte kommer ut levande från fängelset. De har också hotat honom med dubbelt så mycket tortyr om han berättar detta för familjen under deras besök.

Till sist berättade han att efter hungerstrejken förde de honom till en anläggning under 4 dagar, där han i hemlighet kunde skicka det meddelande som för några dagar sedan publicerades. Men nu befinner han sig i straffcell. Strax innan de hade satt handbojor på honom och brutalt fört iväg honom lyckades han, med de få fysiska krafter han hade, slita av sig fångdräkten och han sa med bestämdhet till familjen att från och med denna stund skulle han återta hungerstrejken. ”Frihet, värdighet eller döden” så sa han ordagrant. 

Ledningen för vår organisation tackar för all solidaritet med krav på frigivning av José Daniel Ferrer och de andra tre aktivisterna som fängslades samtidigt, som regeringar, institutioner och personer runtom i världen har uttryckt. Vi är övertygade om att detta fängelsebesök tilläts av kommunistregimen på Kuba tack vare all solidaritet och alla påtryckningar. Men nu mer än någonsin behövs det stöd. Förlängs tortyren, straffen och denna grymma omänskliga och nedbrytande behandling som han utsätts för, kan det vara fråga om en kort tid innan José Daniel avlider.