"Kubaniseringen" av Venezuela. Av José R. Cardenas.

Kubaniseringen av Venezuela
Av José R. Cardenas
The Washington Times
14 juni 2013
Översättning: Eva Belfrage

Det ironiska med den enväldige, nu bortgångne Hugo Chávez var att även om han försökte personifiera den Venezuelanska nationalismen, överlät han i tysthet mer och mer av landets oberoende till bröderna Castro i Kuba.

Efter april månads ifrågasatta val och när situationen i landet har skruvats upp, för att chavisterna ska kunna hålla sig kvar vid makten, är Kubas flagranta ingripanden i Venezuelas inre angelägenheter direkt uppseendeväckande.

Venezuelas f d FN ambassadör Diego Arria beskrev situationen så här: “Venezuela är ett ockuperat land. Venezuela har en marionettregim som kontrolleras av kubanerna. Det är inte längre fråga om rådgivning. Det handlar om kontroll.”

Hans kommentarer gjordes efter en rad händelser som började knappt två veckor efter valet i april, som ledde till att Chavez utsedda efterträdare, Nicolas Maduro, vann med bara 1 procent över utmanaren Henrique Capriles. Oppositionen förde omedelbart fram anklagelser om valfusk. Mitt i denna kontrovers, åkte Maduro i all hast över till Kuba för ett fem timmars möte med Fidel Castro, för att få råd om hur han skulle stoppa oppositionen, som fått ny styrka och han lovade att öka stödet till Havanna, trots att det redan uppgick till omkring 130 000 fat olja per dag.

Sedan dess har en ström av högt uppsatta venezuelaner regelbundet rest till Kuba. I slutet av förra veckan var det Diosdado Cabello, talman i Nationalförsamlingen, som ofta har utpekats som Maduros främsta rival i chavisternas ledning. Cabello hade kallats till ett möte i Havanna för ett möte med Castro, som säkert gav honom ett erbjudande han inte kunde motstå för att ställa upp bakom Maduro. Cabellos resa till Kuba skedde efter ett annat uppseendeväckande exempel på Kubas ingripande i Venezuelas angelägenheter.

För en månad sedan publicerade oppositionen en audioinspelning där en känd Chavez anhängare ger rapport till en hög kubansk underrättelseagent i Venezuela, som har direkt kommunikation med Castro-regimen. I denna inspelning avslöjade den fräna radiojournalisten Mario Silva, all sorts penningtvätt bland chavisterna, inklusive bittra politiska stridigheter mellan Maduro och Cabello efter Chavez’ död och korruption på mycket hög nivå. Inför den kubanska underrättelseagenten klagade Silva också över Maduros misstag att inte anta Castros råd att ”göra sig av med dessa borgerliga val, därför att (röstare) begår misstag (och) här där valen är som de är, kan vi besegras. De skulle kunna krossa revolutionen”. Silva flydde snart landet och befinner sig nu i Kuba av ”hälsoskäl”.

Särskilt känsligt är Kubas infiltrering i Venezuelas försvar. Tidigare i år arresterades Antonio Rivero, f d Chavez-anhängare. Det skedde efter att han öppet hade gått ut med avslöjanden om att tusentals kubanska militärer och underrättelseagenter var tillsatta inom alla nivåer i byråkratin, t o m på försvarsministernivå.

När Maduro nyligen anklagade Capriles för ”förräderi” därför att han reste runt i Latinamerikanska huvudstäder och protesterade mot valfusket, twittrade Capriles till sina landsmän: ”Det är förräderi när den kubanska regimen tillåts att infiltrera vårt försvar och deras män ger order till våra militärer” och ”Den store förrädaren är Maduro! Varje dag tar han från våra nationella resurser för att ge till sina chefer, bröderna Castro.”

Det är sant. Sedan Chavez död i mars i år, har ”kubaniseringen” av Venezuela bara ökat. Från att fysiskt gå till angrepp mot oppositionens parlamentsledamöter i Nationalförsamlingen, som skedde den 30 april, till den pågående militariseringen av samhället genom införandet av militanta brigader efter mönster från Kubas ökända grannskapsövervakningskommittéer, till det nyligen införda ransoneringssystemet av vissa produkter som toalettpapper, som har försvunnit från hyllorna i affärer. Den bedrövliga Maduro-regimen förmår bara att driva fram kubanskinfluerad politik.

De tiggeriberoende bröderna Fidel och Raúl Castro har inget annat val än att öka sin kontroll i Venezuela för att stödja Maduros vacklande regering. De har rätt i att den växande politiska och socio-ekonomiska krisen i Venezuela innebär ett verkligt hot, med oppositionsledaren Capriles, som har lovat att sluta med Venezuelas biljoner i stöd till den konkursmässiga kubanska regimen och att utvisa 60 000 kubaner, som är verksamma i landet.

Den största utmaningen återstår emellertid för Castro-regimen och det avtagande antalet hårdföra chavister. Det är de miljoner venezuelanska röstare som förväntar sig att få säga sitt om saken. Även under Chavez var acceptansen av Kubas inblandning aldrig som den är nu. Det kommer att förolämpa väldigt många venezuelaner, som betraktar sig som nationalister i första hand och politiska anhängare i andra hand. Att offra landets oberoende för att förvandlas till en simpel kubansk lydstat, innebär ändå att chavisterna har gått för långt. Det kan bli den gnista som tänds för en riktig venezuelansk revolution.

Jose R Cardenas var vice ansvarig administrator för Latinamerika inom USAID under Busch-administrationen och är medlem i Vision Americas.