Imprimir
Comentar el artĂ­culo

Det latinamerikanska undantaget – massinvandring fungerar visst. Av Erik Jennische.

web/folder.asp?folderID=176

Det latinamerikanska undantaget – massinvandring fungerar visst
Av Erik Jennische
Blog Erik Jennische
18 februari 215

"Den politisk-geografiska grĂ€nsen skapades för att hindra statens rörlighet – inte mĂ€nniskans”, skriver Erik de la Reguera i en central passage i sin intressanta och viktiga bok GrĂ€nsbrytarna. Han beskriver sedan hur grĂ€nserna efter första vĂ€rldskriget började gĂ€lla Ă€ven mĂ€nniskor. Krav pĂ„ pass och visum av resenĂ€rer har sedan blivit en sjĂ€lvklarhet som inte ifrĂ„gasĂ€tts.

Men nĂ€r flygbiljetterna sjunkit radikalt i pris och luckrat upp grĂ€nserna för mĂ€nniskor med rĂ€tt pass och tillrĂ€ckligt kapital, har grĂ€nserna slagit igen ytterligare för dem utan. Detta Ă€r kanske den största faktorn för ojĂ€mlikhet i vĂ€rlden idag.

I förra veckan genomförde Arena idĂ©, LO-TCO bistĂ„ndsnĂ€mnd och Civil Rights Defenders ett seminarium om migrationen i Latinamerika dĂ€r Erik de la Reguera var huvudtalare. Han beskrev de faror som centralamerikanska migranter möter nĂ€r de reser genom Mexico och över grĂ€nsen till USA. Lisa Pelling frĂ„n Arena idĂ© beskrev sedan hur remitteringarna frĂ„n latinamerikanska migranter bidrar med tre gĂ„nger mer kapital till regionen Ă€n bistĂ„ndet, och inte Ă€r lĂ„ngt efter de utlĂ€ndska direktinvesteringarna.

I mitt föredrag beskrev jag det latinamerikanska undantaget, kubanerna, som sedan mitten av 1960-talet fĂ„r uppehĂ„llstillstĂ„nd i USA bara de anmĂ€ler sig vid en amerikansk grĂ€ns. Jag tror ocksĂ„ att lĂ€rdomarna frĂ„n kubanernas invandring till framförallt södra Florida, kan lĂ€tta pĂ„ vĂ„ndan över invandringen till sĂ„vĂ€l USA som Sverige.

F9603E51-462B-486F-A99D-9E3554078543

NÀr Miami grundades i slutet av 1800-talet fanns det inte mycket mer Àn trÀsk och spridda smÄsamhÀllen i södra Florida. Kartan hÀr bredvid Àr frÄn 1919 dÄ staden vuxit pÄ sÄvÀl fastlandet som Miami beach. Stan slutade dÄ vid 7e avenyn.

Under decennierna efterĂ„t flyttade Ă€ventyrare, entreprenörer, smugglare och spekulanter till Miami. New York-eliten köpte vinterbostĂ€der i Miami Beach, och flera tiotusentals judar, av vilka mĂ„nga var chassider, flyttade dit. I mitten av 1950-talet hade stan vuxit till 17 avenyer vĂ€sterut, och mĂ„nga gator söder och norr om centrum.

NĂ€r jag besökte Miamis historiemusem hĂ€romĂ„ret, och utstĂ€llningen om staden kom fram till 1950-talet hamnade jag framför en skylt med texten: “Den viktigaste hĂ€ndelsen i Miamis demografiska historia var den kubanska revolutionen 1959.”

Jag tĂ€nker pĂ„ det ofta. Formuleringen Ă€r ett starkt erkĂ€nnande av dem som flydde revolutionen och förtrycket, och deras gĂ€rning i staden de kom till. Som att museet sa, “Miami hade varit nĂ„got helt annat utan er.” Stockholms stadsmuseum hade innan det stĂ€ngde för renovering en mycket mer valhĂ€nt instĂ€llning till invandringen. Man ville inte riktigt berĂ€tta vad den haft för konsekvenser. Nu öppnar museet inte igen förrĂ€n 2017 sĂ„ man kan ju hoppas pĂ„ förĂ€ndring.

A032E7B3-B9F6-44E6-98D5-23ACA31D5C82

I Miami kan man dock inte blunda för kubanernas inflytande inom politik, ekonomi och kultur. PĂ„ 1950-talet var de bara nĂ„gon procent av stadens en miljon invĂ„nare. Tjugo Ă„r senare var de 400 000 och en fjĂ€rdedel av befolkningen. Och under samma tid började andra latinamerikaner flytta dit. I dag identifierar sig en dryg tredjedel av befolkningen som Cuban American. Cirka 60 procent av dem Ă€r födda pĂ„ Kuba. Ytterligare en tredjedel identifierar sig som hispanics med rötter i andra delar av Latinamerika. Sedan den kubanska revolutionen har Miami vuxit frĂ„n 17e till 157e avenyn.

 

Men kubanerna har ocksĂ„ flyttat till andra delar av USA. Sedan 1959 har det kommit en miljon och ett par hundra tusen till
USA. 00-talet var det decennium med störst migration. 

 0C71B0C9-357C-4813-8FC7-6F42E0AB4241

Och om invandringstalen frĂ„n 2010-2013 fortsĂ€tter kommer Ă€nnu fler under tio-talet. 2010 identifierade sig 1,8 miljoner amerikaner som Cuban American.

Invandringen frĂ„n andra delar av Latinamerika har skett parallellt med kubanerna som skiljer ut sig pĂ„ minst tvĂ„ omrĂ„den:

  1. Kubanerna som lĂ€mnat Kuba har gjort det permanent, gĂ„tt i exil, lĂ€mnat för att inte flytta tillbaka. Andra latinamerikaner Ă„ker dĂ€remot till USA för att jobba ihop ett kapital och sedan Ă„tervĂ€nda hem för att investera i jord eller ett företag. Att kubanerna gĂ„tt i exil har flera orsaker. De har haft en vĂ€lgrundad rĂ€dsla för att Ă„ka tillbaka eftersom den kubanska regeringen klassat dem som avfĂ€llingar. Regeringen har inte heller accepterat Ă„terresa om man varit utomlands i mer Ă€n elva mĂ„nader utan att förnya passet. Det amerikanska embargot har ocksĂ„ i mĂ„nga perioder försvĂ„rat för kubanerna att resa tillbaka pĂ„ besök.
  2. Kubaner har dessutom sedan 1966 privilegiet att automatiskt fĂ„ uppehĂ„llstillstĂ„nd i USA. De fĂ„r arbetstillstĂ„nd vid ankomsten och uppehĂ„llstillstĂ„nd efter ett Ă„r. Inga undantag. Alla klassas som flyktingar. Men eftersom de behövt vara i USA ett Ă„r för att fĂ„ uppehĂ„llstillstĂ„ndet, har de inte kunnat Ă„ka tillbaka till Kuba inom elva mĂ„nader och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt förnya passat.

Men den kubanska regeringens syn pĂ„ exilen har förĂ€ndrats. Under 1990-talet blev exilkubanerna som skickade pengar till familjer pĂ„ Kuba rĂ€ddningen för den kubanska ekonomin. George W Bush försvĂ„rade sedan för kubaner att skicka pengar, vilket blev en av orsakerna till den förĂ€ndring i synen pĂ„ embargot som pĂ„gĂ„tt det senaste decenniet i Miami. Det blev ohĂ„llbart att politiskt argumentera för ekonomisk isolering av landet, men samtidigt skicka pengar till familjen.

2009 underlĂ€ttade Barack Obama Ă„terigen för remmitteringar och resor till Kuba, vilket gav ett viktigt dollartillskott till den kubanska regeringen. 2013 avskaffade sedan den kubanska regeringen kravet pĂ„ utresetillstĂ„nd för kubaner som ville resa och utökade tiden man fick vara utomlands till tvĂ„ Ă„r. Reformen var en del av en ny strategi som innebĂ€r att kubaner som tar sig till USA och vĂ€ntar i ett Ă„r pĂ„ uppehĂ„llstillstĂ„nd, flyktingbidrag, pension etc, sedan kan Ă„ka tillbaka till Kuba under lĂ„nga perioder för t B9941B29-5EAA-412C-BEFF-469955D896B4


att göra av med pengarna dĂ€r. Tillsammans med avsaknaden av ekonomisk utveckling och personlig frihet pĂ„ Kuba, Ă€r detta en bidragande anledning till att den informella migrationen, dvs att mĂ€nniskor tar sig till USA över Floridasundet eller med flyktingsmugglare via Mexico, har ökat snabbt de senaste Ă„ren.

Detta har förstĂ„s skapat stor frustration hos de mer hĂ„rdföra kubansk-amerikanska politikerna. Ă… ena sidan vill de fortsĂ€tta hĂ€vda att alla kubaner Ă€r flyktingar, Ă„ andra sidan vill de inte att kubanerna ska Ă„ka tillbaka till Kuba för att göra av med pengarna dĂ€r. Men det blir ocksĂ„ allt svĂ„rare för dem att motivera för andra grupper av latinamerikaner att just kubaner ska ha detta privilegium om de uppenbarligen kan resa tillbaka till Kuba nĂ€r de vill.

MĂ„nga antar dĂ€rmed att det kubanska privilegiet inte överlever en generell migrationsreform i USA. Och pĂ„ Kuba har rĂ€dslan för att bli av med privilegiet ökat snabbt sedan Barack Obama och Raul Castro den 17 december gjorde upp om att försöka Ă„teretablera de diplomatiska relationerna. Under december kom 500 kubaner till Florida sjövĂ€gen, eller plockades upp av kustbevakningen pĂ„ vĂ€gen. Men hela 420 av dessa kom efter att överenskommelsen mellan presidenterna hade offentliggjorts.

Men, min poĂ€ng pĂ„ seminariet var inte att politiken gentemot kubanerna skulle anpassa sig till de andra, utan tvĂ€rt om: Visa hur positivt privilegiet varit för kubanerna och för Miami. Det borde fungera Ă€ven för andra andra latinamerikaner.

Miami var en helt obetydlig stad före den kubanska revolutionen. Nu Ă€r det en vĂ€rldsmetropol, som mĂ„nga kallar Latinamerikas huvudstad. Och trots att det kommit tiotusentals fattiga kubaner till Miami varje Ă„r i decennier – som saknat erfarenheter frĂ„n ett modernt arbetsliv och sĂ€llan haft nĂ„got annat Ă€n mycket grundlĂ€ggande utbildning – har de sugits upp av den lokala arbetsmarknaden i samma grad som andra amerikaner. Arbetslösheten bland Cuban Americans i USA följer samma kurva som den
totala arbetslösheten i landet (statistik 1, 2)

 9E3FCF65-9D48-4058-BF46-1F1DB7758A57

Det betyder inte att de tjĂ€nar finfina löner och har fullt med benefits. Men de arbetar inte i total avsaknad av rĂ€ttigheter och sĂ€kerhet som de miljontals papperslösa migranterna frĂ„n andra delar av Latinamerika runt om i USA. Dessutom betalar de skatt och har röstrĂ€tt.

Erik de la Reguera beskriver i boken hur Arizonas guvernör Jan Brewer utmĂ„lar de latinamerikanska papperslösa invandrarna som ett hot, och kriminaliserar dem precis som deras arbetsgivare. Det Ă€r en tanke som ingen politiker med överlevnadsinstinkt skulle torgföra gentemot kubaner i Florida. UppehĂ„llstillstĂ„ndet har bĂ„de gjort det möjligt för kubanerna att etablera sig i det amerikanska samhĂ€llet, och betala tillbaka genom att bygga staden.

__________________

Others News