
Massarresteringar på femårsdagen av Orlando Zapatas Tamayos död i Castros gulag. Av Eva Belfrage.
Massarresteringar pÄ femÄrsdagen av Orlando Zapatas Tamayos död i Castros gulag.
Av Eva Belfrage
23 februari 2015
Orlando Zapata Tamayo, politisk fÄnge, som dödades i Castros gulag den 23 februari 2010
Orlando Zapata Tamayo var en ung byggarbetare frĂ„n Banes i HolguĂnprovinsen i östra Kuba. Som mĂ„nga ungdomar tog han sig till Havanna för att jobba. En dag stod han i Centralparken och diskuterade baseball med nĂ„gra ungdomar, dĂ„ en medlem ur oppositionen upptĂ€ckte hans talang för diskussion och rekryterade honom till sin grupp.
Orlando visade sig bli en utmÀrkt demokratikÀmpe och arbetade idogt för det s k Varela-projektet (som krÀvde folkomröstning om Àndring av konstitutionen till demokrati ) i nÄgra Är tills han blev arresterad i den vÄg av fÀngslanden som skedde den s k Svarta VÄren 2003, dÄ 75 demokratiaktivster, fick ohemula fÀngelsestraff pÄ mellan 10-30 Är. Det sÀgs att det var Fidel Castros svar pÄ USAs fÀngslande av fem kubanska spioner. Orlando Zapata dömdes först till bara nÄgra Är, men under sin fÀngelsetid fick han straffet ökat allteftersom han visade sitt trots mot myndigheten och det uppgick till slut till 25 Är.
Hans frustration var förstÄs stor och han fortsatte att krÀva sina rÀttigheter, bl a samma rÀttigheter som Fidel Castro hade fÄtt under sitt Är i fÀngelse under Batista, vilket regimen efter hans död gjorde sig löjlig över, eftersom han bl a krÀvde radio och kokplatta, som Fidel Castro hade haft. För detta trots slog fÀngelsepersonalen honom blodig och han inledde sin lÄnga hungerstrejk, som varade 86 dagar i isoleringscell. De sista 18 dagarna vÀgrades han dricksvatten, vilket ledde till hans död efter bara ett par dagars intensivbehandling pÄ sjukhus.
Orlando Zapata var den första politiska fÄngen pÄ mÄnga Är som myndigheterna lÀt dö i hungerstrejk i fÀngelse. Hans mor, Reina Luisa Tamayo, som hade sÀllat sig till Damerna i Vitt, som kÀmpade för de 75 politiska fÄngarnas frihet, greps av djup sorg och stor vrede och hon drog sig inte för att kalla Zapatas död för var det var, ett avsiktligt mord. Hennes röst och hennes anklagelser spreds i mÄnga och stora internationella medier. Hon gick ofta i tÀten vid sidan av Laura Pollan med Damerna i Vitt, nÀr de marscherade i Havanna för de politiska fÄngarna, ofta med bilder pÄ Orlando Zapata, och ocksÄ nÀr de framför internationella medier blev slagna och arresterade.
NÀr hon ÄtervÀnde till sin hemort Banes försökte hon att tillsammans med sin familj och lokala aktivister gÄ i kyrkan och till kyrkogÄrden till sin sons grav, men stoppades vid nÀstan varje försök av sÀkerhetspolisen, som brutalt stoppade dem pÄ vÀgen. Vid nÄgra tillfÀllen slet de klÀderna av kroppen pÄ Reina Luisa och tÀppte till hennes mun med bensinindrÀnkt trasa. Hon och hennes familj blev sedan nÀstan totalt instÀngda i sitt hem och förhindrades att ta sig dÀrifrÄn av en mur av sÀkerhetspolis och vanlig polis. NÀr hennes son hotades med machete, beslutades sig familjen till slut för att lÀmna Kuba, men inte utan resterna av Orlando Zapata. Reina Luisa och hennes familj bor nu i Miami och Orlando Zapatas aska finns i ett monument i centrala Miami.
Inför femÄrsdagen för Zapatas död förvÀntade sig Kubas sÀkerhetspolis stor mobilisering hos oppositionen och varnade dem nÄgra dagar i förvÀg att de inte skulle tolerera nÄgra demonstrationer. Och igÄr som var en söndag dÄ Damerna i Vitt gÄr till kyrkan och marscherar fredligt efterÄt, stoppades de pÄ vÀgen. Ett hundratal Damer i Vitt och aktivister fÀngslades i Havanna, i östra Kuba fÀngslades över 90 aktivister och ytterligare ett 20 tal i centrala Kuba. I Santa Clara kastade en paramilitÀr asfalt över en Dam i Vitt och nÀr aktivister sedan protesterade mot detta blev de fÀngslade. Efter misshandel och förnedrande behandling har de flesta av de arresterade slÀppts fria, som brukligt Àr. Men i denna typ av arresteringar Àr det oftast en eller annan som blir kvar och som sedan fÄr fÀngelsestraff.
Det blev alltsÄ inga stora demonstrationer till Orlando Zapatas minne i Kuba igÄr eller idag, men till hans Àra kunde oppositionen i alla fall och för femte Äret i rad visa för omvÀrlden hur rÀdd Castro-regimen Àr för Orlando Zapatas minne och hur skoningslös regimen Àr mot fredliga demokratiaktivister.
DessvĂ€rre Ă€r att situationen har förvĂ€rrats sedan USA inledde sin dialog om en normalisering av förbindelserna med diktaturen i Kuba, som om RaĂșl Castro tydligt vill visa att han inte lĂ„ter sig pĂ„verkas av âImperietâ som han kallar USA, hur mycket turister eller ekonomisk uppbackning Obama Ă€n Ă€r villig och redan har gĂ„tt med pĂ„ att ge diktaturen.
Digna Rodriguez Ibanez, Dam i Vitt i Santa Clara, Cuba, efter att ha blivit anfallen
av en av Castro-regimens paramilitÀrer med asfalt den 22 februari 2015
________________________________________