Massarresteringar på femårsdagen av Orlando Zapatas Tamayos död i Castros gulag. Av Eva Belfrage.

Massarresteringar på femårsdagen av Orlando Zapatas Tamayos död i Castros gulag.
Av Eva Belfrage
23 februari 2015

Orlando Zapata Tamayo, politisk fånge, som dödades i Castros gulag den 23 februari 2010

Orlando Zapata Tamayo var en ung byggarbetare från Banes i Holguínprovinsen i östra Kuba. Som många ungdomar tog han sig till Havanna för att jobba. En dag stod han i Centralparken och diskuterade baseball med några ungdomar, då en medlem ur oppositionen upptäckte hans talang för diskussion och rekryterade honom till sin grupp.

Orlando visade sig bli en utmärkt demokratikämpe och arbetade idogt för det s k Varela-projektet (som krävde folkomröstning om ändring av konstitutionen till demokrati ) i några år tills han blev arresterad i den våg av fängslanden som skedde den s k Svarta Våren 2003, då 75 demokratiaktivster,  fick ohemula fängelsestraff på mellan 10-30 år. Det sägs att det var Fidel Castros svar på USAs fängslande av fem kubanska spioner. Orlando Zapata dömdes först till bara några år, men under sin fängelsetid fick han straffet ökat allteftersom han visade sitt trots mot myndigheten och det uppgick till slut till 25 år.

Hans frustration var förstås stor och han fortsatte att kräva sina rättigheter, bl a samma rättigheter som Fidel Castro hade fått under sitt år i fängelse under Batista, vilket regimen efter hans död gjorde sig löjlig över, eftersom han bl a krävde radio och kokplatta, som Fidel Castro hade haft. För detta trots slog fängelsepersonalen honom blodig och han inledde sin långa hungerstrejk, som varade 86 dagar i isoleringscell. De sista 18 dagarna vägrades han dricksvatten, vilket ledde till hans död efter bara ett par dagars intensivbehandling på sjukhus.

Orlando Zapata var den första politiska fången på många år som myndigheterna lät dö i hungerstrejk i fängelse. Hans mor, Reina Luisa Tamayo, som hade sällat sig till Damerna i Vitt, som kämpade för de 75 politiska fångarnas frihet, greps av djup sorg och stor vrede och hon drog sig inte för att kalla Zapatas död för var det var, ett avsiktligt mord.  Hennes röst och hennes anklagelser spreds i många och stora internationella medier. Hon gick ofta i täten vid sidan av Laura Pollan med Damerna i Vitt, när de marscherade i Havanna för de politiska fångarna, ofta med bilder på Orlando Zapata, och också när de framför internationella medier blev slagna och arresterade.

När hon återvände till sin hemort Banes försökte hon att tillsammans med sin familj och lokala aktivister gå i kyrkan och till kyrkogården till sin sons grav, men stoppades vid nästan varje försök av säkerhetspolisen, som brutalt stoppade dem på vägen. Vid några tillfällen slet de kläderna av kroppen på Reina Luisa och täppte till hennes mun med bensinindränkt trasa. Hon och hennes familj blev sedan nästan totalt instängda i sitt hem och förhindrades att ta sig därifrån av en mur av säkerhetspolis och vanlig polis. När hennes son hotades med machete, beslutades sig familjen till slut för att lämna Kuba, men inte utan resterna av Orlando Zapata. Reina Luisa och hennes familj bor nu i Miami och Orlando Zapatas aska finns i ett monument i centrala Miami.

Inför femårsdagen för Zapatas död förväntade sig Kubas säkerhetspolis stor mobilisering hos oppositionen och varnade dem några dagar i förväg att de inte skulle tolerera några demonstrationer. Och igår som var en söndag då Damerna i Vitt går till kyrkan och marscherar fredligt efteråt, stoppades de på vägen. Ett hundratal Damer i Vitt och aktivister fängslades i Havanna, i östra Kuba fängslades över 90 aktivister och ytterligare ett 20 tal i centrala Kuba. I Santa Clara kastade en paramilitär asfalt över en Dam i Vitt och när aktivister sedan protesterade mot detta blev de fängslade. Efter misshandel och förnedrande behandling har de flesta av de arresterade släppts fria, som brukligt är. Men i denna typ av arresteringar är det oftast en eller annan som blir kvar och som sedan får fängelsestraff.

Det blev alltså inga stora demonstrationer till Orlando Zapatas minne i Kuba igår eller idag, men till hans ära kunde oppositionen i alla fall och för femte året i rad visa för omvärlden hur rädd Castro-regimen är för Orlando Zapatas minne och hur skoningslös regimen är mot fredliga demokratiaktivister.

Dessvärre är att situationen har förvärrats sedan USA inledde sin dialog om en normalisering av förbindelserna med diktaturen i Kuba, som om Raúl Castro tydligt vill visa att han inte låter sig påverkas av ”Imperiet” som han kallar USA, hur mycket turister eller ekonomisk uppbackning Obama än är villig och redan har gått med på att ge diktaturen. 

 
Digna Rodriguez Ibanez, Dam i Vitt i Santa Clara, Cuba, efter att ha blivit anfallen
av en av Castro-regimens paramilitärer med asfalt den 22 februari 2015

________________________________________