
Kubaner bör inte fortsätta att lämna Kuba. Dr Oscar Elías Biscet intervjuad av José Hugo Fernández.
Kubaner bör inte fortsÀtta att lÀmna Kuba.
Intervju med den nyligen frigivne samvetsfĂ„ngen Dr Oscar ElĂas Biscet.
Av José Hugo Fernåndez
Cubanet
21 mars 2011
ĂversĂ€ttning: Eva Belfrage
Doktor Oscar ElĂas Biscet, grundare och ledare för Lawton Foundation for Human Rights pĂ„ Kuba, efter att ni hade fĂ€ngslats Ă„tskilliga gĂ„nger och sedan stĂ€llts inför det senaste straffet pĂ„ inte mindre Ă€n 25 Ă„rs fĂ€ngelse (av vilka ni har avtjĂ€nat 8), kan ni nu Ă„ter andas luften pĂ„ Havannas gator.
I nĂ„got av era första offentliga uttalanden sade ni: âVi kubaner bör inte tĂ€nka pĂ„ att ge oss av, utan försöka finna lösningar pĂ„ de problem som Ă€r angelĂ€gnaâ. Vi Ă€r nyfikna pĂ„ vilka dina förslag Ă€r pĂ„ hur sĂ„dana lösningar ska nĂ„s, liksom pĂ„ andra detaljer relaterade till den aktuella situationen för den fredliga oppositionen pĂ„ Kuba.
Cubanet har dÀrför följande frÄgor till er Dr Biscet:
Cubanet: PÄ vilket sÀtt pÄverkar det oppositionsrörelsen att en stor del av samvetsfÄngarna som nyligen har frigivits har skickats i exil?
OEB: I krig brukar de bĂ€sta soldaterna dö, och det Ă€r nödvĂ€ndigt för att nĂ„ en seger. I vĂ„r fredliga, medborgarrörelse, som föresprĂ„kar icke vĂ„ld, finns det nyckelpersoner. Men ingen Ă€r evigt oumbĂ€rlig. FrĂ„nvaron av nĂ„gra av de landsförvisade kan drabba oss en tid. Vi respekterar deras beslut att acceptera landsförvisningen, det Ă€r deras rĂ€ttighet. Ă
andra sidan Àr det ocksÄ sant att dessa landsförvisningar, inte i alla fall, men i vissa, kan pÄbörja en öppningsprocess, en viss rensning inom oppositionsrörelsen. Hela medborgarrÀttsrörelsen behöver rensas. De bÀsta blir kvar. Och de som Àr kvar höjer oppositionens prestige, för bara genom att vÀgra lÀmna landet förkastas de argument som regeringen helst tar till, att oppositionen bara intresserar sig för pengar och materiella fördelar. Regeringen har stÀmplat oppositionens aktivister som enbart motiverade av materiella intressen. Med detta sÄr regeringen misstÀnksamhet. Men dÄ finns vi hÀr för att visa att det enda som fÄr oss att agera Àr kÀrleken till vÄrt land och vÄrt folk och respekten för mÀnniskors rÀttigheter. Men jag anser att de inte ska fortsÀtta lÀmna landet, vi bör stanna hÀr, och försöka kÀmpa för att vÄra barn ska fÄ leva i frihet och uppleva framsteg. VÀgen Àr att inte ge sig av. De som bör ge sig ivÀg Àr de som sitter vid makten och orsakar skador.
CUBANET: Vilken religion tillhör ni?
OEB: Jag Àr evangeliker.
CUBANET: Det finns synpunkter inom oppositionsrörelsen kring ÀrkebiskopsÀmbetet i den kubanska katolska kyrkan, frÀmst vad gÀller processen kring frigivningarna av de politiska fÄngarna. NÄgra anser att kyrkan inte Àr motpart, att den inte har nÄgot inflytande pÄ regimens beslut, utan att kyrkan helt enkelt har blivit ett sprÄkrör som utnyttjas av den politiska makten för att ge giltighet Ät de ensidigt beslutade ÄtgÀrderna. Ni som Àr kristen och dessutom en av de mer betydande i oppositionen, hur ser ni pÄ den nuvarande instÀllningen hos biskoparna inför de politiska fÄngarna och inför oppositionsrörelsen i sin helhet?
OEB: Det Àr positivt, anser jag, att det katolska ÀrkebiskopsÀmbets har deltagit och tjÀnat som medlare.. Detta Àr min personliga synpunkt. Det finns alltid meningsskiljaktigheter hÀr i livet. Och det Àr inget fel i att var och en uppriktigt framför sina kriterier. Alla kriterier Àr vÀrda att respekteras. Men jag ser den katolska kyrkans agerande som nÄgot mycket positivt. Vi har fÄtt en medlare. Vi behöver kyrkan, eftersom regeringen inte vill tala med oss och vi inte vill tala med regeringen. SÄ Àr den civiliserade vÀrlden, var och en har sin roll enligt sina förutsÀttningar. VÄra intressen och kyrkans Àr ibland inte desamma, men om ÀrkebiskopsÀmbetet tillÄter sig att medla, sÄ ska de medla. Jag förstÄr de personer som ifrÄgasÀtter dem, för alla synpunkter Àr viktiga. MÄ alla ha synpunkter och mÄ vi alla delta i den utstrÀckning vi kan.
CUBANET: I ljuset av den aktuella situationen i landet och den nya dynamik vi ser i vÀrlden, vill ni tillÀgga nÄgot nytt krav till de tre grundlÀggande punkterna som ni angav 1999, d v s , frigivning av alla politiska fÄngar, radera i konstitutionen alla artiklar som krÀnker mÀnskliga rÀttigheter och Äterinföra helt och hÄllet demokrati i Kuba?
OEB: Dessa 3 punkter Àr grunden i hela processen:
1. Det kubanska folkets ovillkorliga frihet under en regering i ett flerpartisystem, demokratiskt vald pÄ alla nivÄer och med garantier för yttrandefrihet till alla, inklusive upphÀvandet av regeringsmakten över kommunikationsmedlen i landet.
2. Avskaffandet av den illegitima kommunistiska konstitutionen frÄn 1976 och etablerandet av en suverÀn konstituerande församling som utarbetar förÀndringar i den Demokratiska Konstitutionen frÄn 1940, inkluderande FNs Universella Deklaration om MÀnskliga RÀttigheter och avskaffandet av dödsstraffet. Dessa Àndringar bör ratificeras av de fritt valda representanterna.
3. Etablerandet av en RÀttsstat som garanterar alla medborgares likhet inför lagen, utan Ätskillnad av ras, kön, etnisk tillhörighet, religion eller tro, och ett slut pÄ ett system av förtryck och apartheid som har etablerats av den kommunistiska regimen.
.
Jag har ocksÄ min Principdeklaration som bestÄr av 10 punkter:
1. Upplösandet av alla politiska, propagandistiska och förtryckande organ som kommunistregimen sedan januari 1959 skapat, med ökat betoning pÄ en utveckling av oberoende medborgerliga organisationer som ska stödja det nya demokratiska samhÀllet.
2. Ovillkorlig och omedelbar frigivning av alla politiska fÄngar.
3. Fri tillgÄng för kubaner och deras barn som slagit sig ned utomlands att besöka och lÀmna landet med samma rÀttigheter som de medborgare som Àr bosatta i landet.
4. Ă
tagande att prioritera utgifter för ett system med gratis utbildning, utan politisk orientering, liksom ett grundlÀggande hÀlsovÄrdssystem tillgÀngligt för de tusentals behövande.
5. ErkÀnnande av enskild egendom och fri press som de viktigaste pelarna för att lÀgga grunden till en ekonomisk vÀlfÀrd i landet, tillsammans med en full garanti för arbetstagare att organisera oberoende fackföreningar som stödjer deras frÀmsta kollektiva intressen.
6. Omstrukturering av armén och strikt upphÀvelse av dess politiska och ekonomiska aktiviteter och ansvarsomrÄden i landet.
7. NÀr vÀl demokrati har etablerats, verka för att det nordamerikanska embargot upphör och för ekonomiskt bistÄnd frÄn utlandet tills Kuba kan etablera en grund för sin ekonomiska ÄterhÀmtning.
8. ErkÀnnande av enskild egendom och fri press som de viktigaste pelarna för att lÀgga grunden till en ekonomisk vÀlfÀrd i landet, tillsammans med en full garanti för arbetstagare att organisera oberoende fackföreningar som stödjer deras frÀmsta kollektiva intressen.
9. Omstrukturering av armén och strikt upphÀvelse av dess politiska och ekonomiska aktiviteter och ansvarsomrÄden i landet.
10. NÀr vÀl demokrati har etablerats, verka för att det nordamerikanska embargot upphör och för ekonomiskt bistÄnd frÄn utlandet tills Kuba kan etablera en grund för sin ekonomiska ÄterhÀmtning.
CUBANET: Biscet , ni Ă€r militant motstĂ„ndare till abort. Ăr detta nĂ„got som motstĂ„ndsrörelsen Ă€r i samförstĂ„nd med och som inte Ă€r sĂ„ kĂ€nt i omvĂ€rlden, utom i det uppmĂ€rksammade fallet med anvĂ€ndandet av Rivanol, som ni avslöjade. Kan ni förklara sammanfattningsvis vilka kraven och mĂ„lsĂ€ttningarna Ă€r i denna frĂ„ga?
OEB: Abort Ă€r ett nedtystat brott som begĂ„s pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll. NĂ€r de fĂ€ller bomber och barn dödas, reagerar omvĂ€rlden alarmerat och högljutt, med all rĂ€tt. Men dĂ€remot tillĂ„ts dagligen att livet tas av miljontals barn genom abort. Det Ă€r samma sak att döda ett barn med en bomb som att döda det i en abort. Ăven om det Ă€r ofött, Ă€r det likvĂ€l en mĂ€nniska. Och bĂ„da Ă€r lika oskyldiga, de har inte valt att dö. Det sĂ€gs att aborten Ă€r kvinnans rĂ€ttighet. Men ingen har rĂ€tt att döda nĂ„gon. Man mĂ„ste finna lösningar som inte inbegriper abort. Vetenskapligt gĂ„r det och socialt ocksĂ„. Det kan bli en lĂ„ng process, men det Ă€r vĂ€rt att insistera pĂ„ detta. Det Ă€r sant, âDe ofödda barnens dagâ, firas inom kort. Den 26 mars blir det en internationell marsch för att uppmĂ€rksamma denna dag. Den 26e, ska jag hĂ„lla en öppen bön pĂ„ Ă„rsdagen, och jag bjuder in alla dem som vill ansluta sig, var och en i sitt hem, i sin egen andakt.
CUBANET: Det pÄstÄs att ni har utmÀrkta förutsÀttningar som presidentkandidat i en framtida demokrati i landet. Hypotetiskt, om ni skulle bli Kubas president en dag, vilken officiell politisk hÄllning skulle ni dÄ inta vad gÀller abort och homosexuellas rÀttigheter?
OEB: Eftersom frÄgan Àr hypotetisk, Àr det bÀttre att vi vÀntar med svaret till lÀngre fram dÄ vi kan tala om grundvÀrderingar.
_____________